SMÅLITS MIGRANTPRIS
Sorin Masifi får SmåLits Migrantpris 2024
Författaren Sorin Masifi, Stockholm, tilldelas 2024 års Migrantpris på 50 000 kronor med följande motivering:
Sorin Masifis diktverk skildrar förlusten av ett syskon, ett land och ett språk som tagits ifrån henne. Hon väver samman bilder av förtröstan, sorg och vrede till en berättelse om kurder och Kurdistan, från tillflykten i Sverige.
Genom dikten finner hon kärlek och kraft att återta sin historia och skriva den på nytt. Den egna rösten fogas in i ett sammanhang och en poetisk tradition som står över koloniala strukturer och binder samman världar.
Minnen blir till saknad i ”Staten systrarna dikten”, helt i Vilhelm Mobergs anda.
Sorin Masifi är litteraturvetare och poet och har tidigare varit bibliotekarie i Rinkeby. Hennes litterära debut är ett förtätat diktverk om hennes liv med två hemländer, Sverige och Södra Kurdistan. Men, säger Sorin Masifi, hennes bok kan också ses som ett slags kärleksmanifest.
– Förlusten är ett faktum för alla människor. Vi kommer alla förlora någon och vi ska alla försvinna. Men medan man är kvar i den här världen vill man hålla kvar kärleken. Jag vill inte att den ska försvinna.
Hon har studerat många poeter och lånar strofer av flera i sin egen bok. Från Koranen, från kurdiska och amerikanska poeter och filosofer. Inspirationen kommer från musikens värld där man ofta tolkar någons låt och gör en ny version, en remix.
– Det är ett naturligt sätt att uttrycka någonting samtidigt som man också knyter an, antingen till en tidigare tradition, en historia, en plats eller en poet. Lite som att jag tänker att vi bygger på en dikt tillsammans.
Sorin Masifi menar att litteraturen om migration bildar en stor väv av historia. När hon läser svenska författare kan hon se hur de formulerar hennes migrantkänsla. Hon säger att Migrantpriset betyder mycket, som ett erkännande och ett pris som värderar just litteratur skriven i migrationens spår. En del i att väva samman historier.
Migrantpriset utser årligen ett aktuellt och angeläget författarskap som i Vilhelm Mobergs anda skapar en förståelse för de människoöden som ligger bakom vår tids stora migrationsströmmar. Priset innebär 50 000 kronor och Nadja Maununens konstverk Granatäpplet. Prisutdelningen sker på Jönköpings stadsbibliotek den 3 februari, under Smålands litteraturfestival.
2023: Negar Naseh för ”En handfull vind”
Motivering:
Negar Naseh ger i ”En handfull vind” intimt personliga perspektiv på den våldsamma revolutionen i Iran 1978. I Vilhelm Mobergs anda skildrar hon människors sårbarhet och samhörighet under flykt, och ger bilder av dåtidens geopolitik, bakgrunden till ett nytt uppror och banden till nya generationer i Sverige.
Foto: Maja Flink
2022: Maxim Grigoriev för ”Europa”
Motivering:
Maxim Grigoriev har skrivit en exilroman som visar lockelsen i att tillhöra Europa, men också hur skör och förgänglig tillvaron blir för den som lämnar sitt hemland. Med sin idédrivna roman ”Europa” har han på ett formidabelt sätt förmedlat förlust, främlingskap och huvudpersonens rotlöshet, både i samtiden och i det inre själslivet.
Foto: Miguel Ribeiro Fernandes
2021: Balsam Karam för ”Händelsehorisonten”
Motivering:
Balsam Karam uppfinner stundtals ett helt eget språk för att kunna skildra en tillvaro i Utkanterna, en plats eller ett tillstånd där grundläggande rättigheter saknas. ”Händelsehorisonten” är en djärv och tankeväckande roman som låter människor som förpassats till periferin vara i centrum.
Foto: Carla Orrego Veliz
2020: Nora Szentiványi för ”Lägenheten”
Motivering:
Nora Szentiványi förmedlar med skenbar enkelhet den klaustrofobiska känslan av att leva i en diktatur, samtidigt som hon visar det oåterkalleliga i beslutet att bryta sig fri. ”Lägenheten” är en berörande roman om arvet efter de som lämnade och de som lämnades kvar.
Foto: Pernille Marie Walv
2019: Pooneh Rohi för ”Araben”
Motivering:
Med uppfriskande vrede använder Pooneh Rohi romanformen för att levandegöra en migrantfamiljs resa. Genom att skildra uppbrottet från hemlandet och tillvaron i Sverige ur olika familjemedlemmars perspektiv skapar hon flera identifikationspunkter, samtidigt som hon ökar förståelsen för de motstridiga känslor och identiteter som en flykt kan innebära. ”Araben” är ett angeläget vittnesmål om vår tid.
Foto: Linda Gren