SMÅLITS MIGRANTPRIS
Karl Kofi Ahlqvist får SmåLits Migrantpris 2025
Författaren Karl Kofi Ahlqvist tilldelas 2025 års Migrantpris på 50 000 kronor med följande motivering:
Karl Kofi Ahlqvist väjer inte för det trasiga när visar han vad rotlöshet och rasism kan göra med en kropp. Med sin stillsamt febriga roman ”Ingen ro om natten” visar han vilka djupa spår det sätter i en människa.
Debutromanen är både till form och innehåll en ovanligt modig bok, som följer en ung man utan riktning. Han är fast i ett limbo mellan håglös prostitution med äldre, vita kvinnor och hatkärlek till fadern, en skuldsatt och uttjänt patriark.
I Vilhelm Mobergs anda skriver Karl Kofi Ahlqvist kompromisslöst och äkta om migrationens pris ur de utsattas perspektiv.
Karl Kofi Ahlqvist är född 1992 och uppvuxen på Gotland. Han är bosatt i Malmö, där han arbetar med hemlösa. Han är utbildad på Forfatterskolan i Köpenhamn.
Med debutromanen ”Ingen ro om natten” gestaltar Karl Kofi Ahlqvist en ung mans utanförskap och sökande efter relationer, jobb och pengar. Han rör sig planlöst över Öresund och säljer sex i Köpenhamn, till medelålders vita kvinnor som tänder på mörkhyade män. I Malmö finns fadern från Ghana, som får hjälp att bära möbler i en svart flyttfirma.
– Man behöver lyfta fram att många invandrare är överlevare. Bilden av att folk bara går på bidrag är en medial bild, säger Karl Kofi Ahlqvist.
Migrantpriset utser årligen ett aktuellt och angeläget författarskap som i Vilhelm Mobergs anda skapar en förståelse för de människoöden som ligger bakom vår tids stora migrationsströmmar. Priset innebär 50 000 kronor och Nadja Maununens konstverk Granatäpplet. Priset delas ut på festivalen i Jönköping 1 februari.
”Ingen ro om natten” är utgiven av Nirstedt Litteratur 2023.
Förlagets pressfoto av Karl Kofi Ahlqvist är taget av Hans Carlsson.
Intervju med Karl Kofi Ahlqvist publiceras 2025-01-03 i Jönköpings-Posten.
2024: Sorin Masifi för ”Staten Systrarna Dikten”
Motivering:
Sorin Masifis diktverk skildrar förlusten av ett syskon, ett land och ett språk som tagits ifrån henne. Hon väver samman bilder av förtröstan, sorg och vrede till en berättelse om kurder och Kurdistan, från tillflykten i Sverige.
Genom dikten finner hon kärlek och kraft att återta sin historia och skriva den på nytt. Den egna rösten fogas in i ett sammanhang och en poetisk tradition som står över koloniala strukturer och binder samman världar.
Minnen blir till saknad i ”Staten systrarna dikten”, helt i Vilhelm Mobergs anda.
Foto: Lina E Adamo
2023: Negar Naseh för ”En handfull vind”
Motivering:
Negar Naseh ger i ”En handfull vind” intimt personliga perspektiv på den våldsamma revolutionen i Iran 1978. I Vilhelm Mobergs anda skildrar hon människors sårbarhet och samhörighet under flykt, och ger bilder av dåtidens geopolitik, bakgrunden till ett nytt uppror och banden till nya generationer i Sverige.
Foto: Maja Flink
2022: Maxim Grigoriev för ”Europa”
Motivering:
Maxim Grigoriev har skrivit en exilroman som visar lockelsen i att tillhöra Europa, men också hur skör och förgänglig tillvaron blir för den som lämnar sitt hemland. Med sin idédrivna roman ”Europa” har han på ett formidabelt sätt förmedlat förlust, främlingskap och huvudpersonens rotlöshet, både i samtiden och i det inre själslivet.
Foto: Miguel Ribeiro Fernandes
2021: Balsam Karam för ”Händelsehorisonten”
Motivering:
Balsam Karam uppfinner stundtals ett helt eget språk för att kunna skildra en tillvaro i Utkanterna, en plats eller ett tillstånd där grundläggande rättigheter saknas. ”Händelsehorisonten” är en djärv och tankeväckande roman som låter människor som förpassats till periferin vara i centrum.
Foto: Carla Orrego Veliz
2020: Nora Szentiványi för ”Lägenheten”
Motivering:
Nora Szentiványi förmedlar med skenbar enkelhet den klaustrofobiska känslan av att leva i en diktatur, samtidigt som hon visar det oåterkalleliga i beslutet att bryta sig fri. ”Lägenheten” är en berörande roman om arvet efter de som lämnade och de som lämnades kvar.
Foto: Pernille Marie Walv
2019: Pooneh Rohi för ”Araben”
Motivering:
Med uppfriskande vrede använder Pooneh Rohi romanformen för att levandegöra en migrantfamiljs resa. Genom att skildra uppbrottet från hemlandet och tillvaron i Sverige ur olika familjemedlemmars perspektiv skapar hon flera identifikationspunkter, samtidigt som hon ökar förståelsen för de motstridiga känslor och identiteter som en flykt kan innebära. ”Araben” är ett angeläget vittnesmål om vår tid.
Foto: Linda Gren
