SMÅLITS MIGRANTPRIS
Varje år delar vi ut SmåLits Migrantpris för att hylla författare som går i Vilhelm Mobergs fotspår. Vi letar efter skribenter som skildrar människors resor, mod och livsöden. På så sätt ger vi röst åt de berättelser som vi annars riskerar att förlorade. Utöver prissumman på 50 000 kr får vinnaren även konstverket Granatäpplet av Nadja Maununen, och prisutdelning sker under SmåLit i Jönköping varje år.
Vill du veta mer? Läs gärna presentationerna av våra tidigare Migrantpristagare nedan.
”Migrantpriset uppstod ur viljan att fortsätta Vilhelm Mobergs arv,” säger Rebecca Lidén, en av initiativtagarna bakom priset. ”I en tid när migration och människors berättelser känns särskilt viktiga är det därför extra värdefullt att Migrantpriset fortsätter att delas ut.”
2026: Linus de Faire för ”Sveasagorna”
Motivering:
”Linus de Faire levandegör de tusentals svenskar som i början på 1900-talet lämnade hemlandet för en ny tillvaro i framtidslandet Brasilien, ett beslut som fick katastrofala konsekvenser för många av dem.
Genom en stilistisk spänst dokumenterar de Faire flera generationers migrationserfarenhet. Sammantaget är det en myllrande episk roman, helt i Vilhelm Mobergs anda, och likaså ett storslaget äventyr.”
Foto: Daniel Wester
2025: Karl Kofi Ahlqvist för ”Ingen ro om natten”
Motivering:
Karl Kofi Ahlqvist väjer inte för det trasiga när visar han vad rotlöshet och rasism kan göra med en kropp. Genom sin stillsamt febriga roman ”Ingen ro om natten” visar han vilka djupa spår det sätter i en människa.
Debutromanen är både till form och innehåll en ovanligt modig bok, som följer en ung man utan riktning. Han är fast i ett limbo mellan håglös prostitution med äldre, vita kvinnor och hatkärlek till fadern, en skuldsatt och uttjänt patriark.
I Vilhelm Mobergs anda skriver Karl Kofi Ahlqvist kompromisslöst och äkta om migrationens pris ur de utsattas perspektiv.
Foto: Hans Carlsson
2024: Sorin Masifi för ”Staten Systrarna Dikten”
Motivering:
Sorin Masifis diktverk skildrar förlusten av ett syskon, ett land och ett språk som tagits ifrån henne. Därtill väver hon samman bilder av förtröstan, sorg och vrede till en berättelse om kurder och Kurdistan, från tillflykten i Sverige.
Genom dikten finner hon kärlek och kraft att återta sin historia och skriva den på nytt. På så sätt fogar hon in den egna rösten i ett sammanhang och en poetisk tradition som står över koloniala strukturer och binder samman världar.
Minnen blir till saknad i ”Staten systrarna dikten”, helt i Vilhelm Mobergs anda.
Foto: Lina E Adamo
2023: Negar Naseh för ”En handfull vind”
Motivering:
Negar Naseh ger i ”En handfull vind” intimt personliga perspektiv på den våldsamma revolutionen i Iran 1978. Därtill skildrar hon, i Vilhelm Mobergs anda, människors sårbarhet och samhörighet under flykt. Genom sitt berättande ger hon bilder av dåtidens geopolitik, bakgrunden till ett nytt uppror och banden till nya generationer i Sverige.
Foto: Maja Flink
2022: Maxim Grigoriev för ”Europa”
Motivering:
Maxim Grigoriev har skrivit en exilroman som visar lockelsen i att tillhöra Europa, men samtidigt hur skör och förgänglig tillvaron blir för den som lämnar sitt hemland. Vidare har han med sin idédrivna roman ”Europa” på ett formidabelt sätt förmedlat förlust, främlingskap. Dessutom gestaltar han huvudpersonens rotlöshet, likaså i samtiden och i det inre själslivet.
Foto: Miguel Ribeiro Fernandes
2021: Balsam Karam för ”Händelsehorisonten”
Motivering:
Balsam Karam uppfinner stundtals ett helt eget språk för att kunna skildra en tillvaro i Utkanterna, en plats eller ett tillstånd där grundläggande rättigheter saknas. Genom detta är ”Händelsehorisonten” en djärv och tankeväckande roman som låter människor som förpassats till periferin vara i centrum.
Foto: Carla Orrego Veliz
2020: Nora Szentiványi för ”Lägenheten”
Motivering:
Nora Szentiványi förmedlar med skenbar enkelhet den klaustrofobiska känslan av att leva i en diktatur, samtidigt som hon visar det oåterkalleliga i beslutet att bryta sig fri. Vidare är ”Lägenheten” en berörande roman om arvet efter de som lämnade och de som blev kvar.
Foto: Pernille Marie Walv
2019: Pooneh Rohi för ”Araben”
Motivering:
Med uppfriskande vrede använder Pooneh Rohi romanformen för att levandegöra en migrantfamiljs resa. Genom att skildra uppbrottet från hemlandet och tillvaron i Sverige ur olika familjemedlemmars perspektiv skapar hon flera identifikationspunkter. Samtidigt ökar hon förståelsen för de motstridiga känslor och identiteter som en flykt kan innebära. Därför är ”Araben” ett angeläget vittnesmål om vår tid.
Foto: Linda Gren
