SMÅLITS MIGRANTPRIS
Årets Migrantpristagare: Linus de Faire
Juryns motivering:
”Linus de Faire levandegör de tusentals svenskar som i början på 1900-talet lämnade hemlandet för en ny tillvaro i framtidslandet Brasilien, ett beslut som fick katastrofala konsekvenser för många av dem. Med stilistisk spänst dokumenterar de Faire flera generationers migrationserfarenhet. Det är en myllrande episk roman, helt i Vilhelm Mobergs anda, och ett storslaget äventyr.”
Linus de Faire berättar för Jönköpings-Postens Emilia Söelund att arbetet med ”Sveasagorna” tog flera år och krävde en omfattande research.
– Mycket av det jag skriver om är hämtat från olika vittnesskildringar. Jag har nog läst allt som har skrivits i ämnet på svenska och en hel del på spanska också.
Förutom att läsa andras böcker besökte Linus de Faire de platser dit svenskarna kom och gjorde intervjuer med svenskättlingar. Han har även använt sig av bevarade brev och tidningsartiklar.
Linus de Faire är glad över priset och även om stora delar av hans bok utspelar sig i historisk tid, så tycker han att berättelsen bär på ett budskap som hör samtiden till. – När invandrare kommer till Sverige ses det som något dåligt om man både är svensk och irakier. Men svenskar behåller också sina traditioner utomlands och det är en styrka.
Läs hela intervjun med Migrantpristagaren här
Priset innebär 50 000 kr och konstverket Granatäpplet av Nadja Maununen. Prisutdelningen sker under SmåLit i Jönköping den 31 januari 10:30, följt av ett fördjupande scensamtal mellan Linus de Faire och Björn Kohlström, kritiker och jurymedlem.
2025: Karl Kofi Ahlqvist för ”Ingen ro om natten”
Motivering:
Karl Kofi Ahlqvist väjer inte för det trasiga när visar han vad rotlöshet och rasism kan göra med en kropp. Med sin stillsamt febriga roman ”Ingen ro om natten” visar han vilka djupa spår det sätter i en människa.
Debutromanen är både till form och innehåll en ovanligt modig bok, som följer en ung man utan riktning. Han är fast i ett limbo mellan håglös prostitution med äldre, vita kvinnor och hatkärlek till fadern, en skuldsatt och uttjänt patriark.
I Vilhelm Mobergs anda skriver Karl Kofi Ahlqvist kompromisslöst och äkta om migrationens pris ur de utsattas perspektiv.
Foto: Hans Carlsson
2024: Sorin Masifi för ”Staten Systrarna Dikten”
Motivering:
Sorin Masifis diktverk skildrar förlusten av ett syskon, ett land och ett språk som tagits ifrån henne. Hon väver samman bilder av förtröstan, sorg och vrede till en berättelse om kurder och Kurdistan, från tillflykten i Sverige.
Genom dikten finner hon kärlek och kraft att återta sin historia och skriva den på nytt. Den egna rösten fogas in i ett sammanhang och en poetisk tradition som står över koloniala strukturer och binder samman världar.
Minnen blir till saknad i ”Staten systrarna dikten”, helt i Vilhelm Mobergs anda.
Foto: Lina E Adamo
2023: Negar Naseh för ”En handfull vind”
Motivering:
Negar Naseh ger i ”En handfull vind” intimt personliga perspektiv på den våldsamma revolutionen i Iran 1978. I Vilhelm Mobergs anda skildrar hon människors sårbarhet och samhörighet under flykt, och ger bilder av dåtidens geopolitik, bakgrunden till ett nytt uppror och banden till nya generationer i Sverige.
Foto: Maja Flink
2022: Maxim Grigoriev för ”Europa”
Motivering:
Maxim Grigoriev har skrivit en exilroman som visar lockelsen i att tillhöra Europa, men också hur skör och förgänglig tillvaron blir för den som lämnar sitt hemland. Med sin idédrivna roman ”Europa” har han på ett formidabelt sätt förmedlat förlust, främlingskap och huvudpersonens rotlöshet, både i samtiden och i det inre själslivet.
Foto: Miguel Ribeiro Fernandes
2021: Balsam Karam för ”Händelsehorisonten”
Motivering:
Balsam Karam uppfinner stundtals ett helt eget språk för att kunna skildra en tillvaro i Utkanterna, en plats eller ett tillstånd där grundläggande rättigheter saknas. ”Händelsehorisonten” är en djärv och tankeväckande roman som låter människor som förpassats till periferin vara i centrum.
Foto: Carla Orrego Veliz
2020: Nora Szentiványi för ”Lägenheten”
Motivering:
Nora Szentiványi förmedlar med skenbar enkelhet den klaustrofobiska känslan av att leva i en diktatur, samtidigt som hon visar det oåterkalleliga i beslutet att bryta sig fri. ”Lägenheten” är en berörande roman om arvet efter de som lämnade och de som lämnades kvar.
Foto: Pernille Marie Walv
2019: Pooneh Rohi för ”Araben”
Motivering:
Med uppfriskande vrede använder Pooneh Rohi romanformen för att levandegöra en migrantfamiljs resa. Genom att skildra uppbrottet från hemlandet och tillvaron i Sverige ur olika familjemedlemmars perspektiv skapar hon flera identifikationspunkter, samtidigt som hon ökar förståelsen för de motstridiga känslor och identiteter som en flykt kan innebära. ”Araben” är ett angeläget vittnesmål om vår tid.
Foto: Linda Gren
